Åtminstone fram till slutet av 1980-talet gick utvecklingen på lagstiftningens område mot ökad jämställdhet och därmed ökad jämlikhet i samhället. Denna utveckling är i den vetenskapliga debatten och i folkmun intimt knuten till välfärdssamhället. Ett viktigt tema i denna bok är hur havandeskapspenningen är förbunden med denna utveckling. Detta angrips genom en studie av lagstiftningsprocess och tilllämpning.

Viktiga frågor i boken är hur lagstiftare, försäkringskassor, arbetsgivare och kvinnor bedömer påfrestningar i arbetet, vilka kvinnor som söker respektive beviljas havandeskapspenning, om försäkringskassorna tar hänsyn till individuella faktorer som påverkar kvinnans möjlighet att fortsätta arbeta under hela graviditeten, samt om mäns och kvinnors värderingar av påfrestningar i arbetet skiljer sig åt. Finns det ett begränsande patriarkat? Hur ser det ut? Hur går försäkringskassorna till väga när de fattar beslut?

Undersökningen har gjorts inom ramen för projektet "Kvinnor i arbete och reproduktion" (KvAR) vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet har finansierats av Socialvetenskapliga forskningsrådet.