Hansson utreder toleransen
Anders Hansson har studerat praktisk filosofi vid Stockholm universitet, och trots att han valt en civil karriär så har han inte förlorat intresset för filosofiska frågeställningar, tvärtom. Han har under några år studerat och skrivit om tolerans i svenska och internationella filosofitidskrifter, och sammanfattar nu sina studier i detta svårfångade begrepp.
Det är vanligt att ”tolerans” uppfattas som något enbart positivt. Men tolerans är inte alltid önskvärt. Vad menas egentligen med tolerans? Vem är tolerant? Vad tolereras? Varför?
En teori om tolerans syftar till att klargöra begreppets innebörd genom att undersöka formella aspekter, såsom dess omfång och logiska struktur. Dessutom undersöks tolerans i relation till rationalitet och moraliska skäl samt grundläggande begrepp som jämlikhet, rättigheter, friheter och rättfärdigande. Resonemanget utmynnar i en en teori om tolerans som förhoppningsvis kan lösa några av de problem vi dagligen ställs inför.
”Anders Hansson har skrivit en både lättillgänglig och stringent introduktion till den filosofiska diskussionen om tolerans. /.../ Varför är det då viktigt med en teori om tolerans? Därför att frågan ställs på sin spets i ett modernt, pluralistiskt och demokratiskt samhälle där människor med olika bakgrunder måste visa tolerans för att samexistera. /.../ Även om svaren är provisoriska ges här god vägledning i en högst praktisk fråga för demokratiska samhällen.” David Björklund i BTJ-häftet nr 12 2008.
Läs innehållsföteckning och inledningskapitlet i denna pdf-fil!
Beställ boken här!
Ny avhandling i filosofi:
Power and Social Ontology
I Åsa Anderssons avhandling presenteras en teori om social makt, baserad på nya utvecklingar inom fältet social ontologi. Föfattaren argumenterar för att en begreppsanalys av social makt kan berikas genom att dra nytta av resultaten inom social ontologi, men även att detta fält kan berikas, och faktiskt kräver, en analys av maktbegreppet.
Social makt beror på existensen av andra sociala fenomen, såsom institutioner och sociala strukturer för att kunna existera. En precis förståelse av dessa andra sociala fenomen kan följaktligen förbättra förståelsen av social makt och dess olika former. Den föreslagna taxonomin av social makt bygger på denna insikt då de olika typerna av social makt förklaras genom de sociala fenomen vilka de beror på för att kunna existera. De olika formerna av social makt delar en egenskap; de är alla beroende av kollektiv intentionalitet för att kunna existera, vilket gör analysen av detta begrepp till en central del av boken.
Följande definition av social makt föreslås: En agent A har social makt om och endast om A har en förmåga, som är existentiellt beroende av kollektiv intentionalitet, att påverka ett specifikt utfall.
De andra teorierna inom detta fält utgår ifrån en kooperativ och konsensus-inriktad syn på sociala fenomen vilket gör att de föreslår för snäva maktanalyser, om några alls. Den typ av makt som diskuteras är den så kallade deontiska makten vilken nödvändigtvis är genomskinlig eller synlig. Men det finns andra former av makt i den sociala verkligheten, t ex osynlig eller opaka former av makt, och telisk makt, i kontrast till deontisk. För att kunna fånga även dessa andra former av makt utvidgas undersökningen till områden som tidigare negligerats: andra-ordningens sociala fenomen såsom sociala strukturer, opaka typer av sociala fakta, och olika former av normativitet.
En definition av ”social struktur” föreslås och de verktyg som utarbetats appliceras på ett nytt område, det meta-etiska, för att argumentera för tesen att moraliska fakta är sociala fakta.
Avhandlingen innehåller även en kritisk diskussion av de centrala teorierna inom fältet, såsom John Searle's Construction of social reality, Raimo Tuomela's Collective acceptance account of sociality och Margaret Gilbert's Plural subject theory.
Beställ Åsa Anderssons avhandling här!
Bengt Sjöströms nya bok tar sin utgångspunkt i tanken att människor konstruerar sig själva. Denna konstruktion är inte godtycklig, utan människor skapar sig själva med hjälp av de förutsättningar som är givna i den situation som de råkat hamna i. Dessa förutsättningar kan inte förstås på ett objektivt sätt eftersom den handlande människan själv tolkar sin situation och därmed ger den mening. Samma typ av situation kan upplevas helt olika av olika människor. Men trots allt kan man inte tolka en situation hur som helst. Det finns alltid givna begränsningar för människans meningsskapande aktivitet.
Ulf Drugges nya bok, Krisbiografier: Utfattiga och mindre fattiga förr, skildrar levnadsöden för mer än hundra år sedan, liv som kännetecknades av stor nöd och utsatthet. –Vilken nöd handlade det om? –Vilka människor drabbades? –Hur fungerade 1800-talets sociala myndighet, fattigvården? –Hur resonerade man där inför beslut om åtgärder gentemot de nödställda?