| Bokbox – ett förlag med rötterna i Lundavänstern
Det hela började egentligen 1970, när vänstern i Lund öppnade egen bokhandel, Bokcafét i Lund, som så småningom blev norra Europas största vänsterbokhandel. Ur Bokcaféts postorderservice växte fram ett månatligt magasin som presenterade nya böcker, Bokcaféts Månadsbulletin.
I samband med Bokcaféts konkurs i början av 80-talet bytte tidskiften ägare och namn – till Bokbox, som då blev en helt oberoende recensionstidskrift för samhällsvetenskaplig och humanistisk facklitteratur. Den utkom med sitt sista nummer 1990.
1985 startade Bokbox Förlag, som ett specialförlag för humanistisk och samhällsvetenskaplig facklitteratur, i huvudsak av akademiskt ursprung, för forskare och praktiker. Förlaget drivs idag av Kjell E. Eriksson som ett hobbyförlag med en utgivning på 2-4 titlar per år.
Backlist
Med få undantag har förlaget lyckats lagerhålla de titlar som utgivits. Klicka på bilden nedan för att gå till Bokbox’ katalogsida.
Samtliga utgivna titlar förtecknas i katalogen. Flertalet titlar (så småningom samtliga) presenteras dessutom på en egen sida – klicka bara på omslaget till den bok du vill veta mer om. Du får på varje sådan sida också möjlighet att beställa boken, samt, i förekommande fall, e-postdressen till författaren.
|
|
Konflikthantering genom kamratmedling
 Denna bok belyser konflikthantering genom kamratmedling på en svensk skola. Kamratmedling innebär att barnen själva hanterar konflikter som uppstår. Införandet av medlingsinstrumentet har lett till ett trevligare socialt klimat, och enligt barnen förekommer ingen mobbning på deras skola.
Kamratmedlarna går i femte och sjätte klass och medlar på den skolgård där lågstadiebarnen befinner sig. Barnen växer i sin roll som kamratmedlare och de är stolta över sitt uppdrag. En tolvårig pojke säger: ”Och där finns flera i förberedelseklassen som talar andra språk, så vi som talar andra språk kan ju hjälpa dem.” Lågstadiebarnen tycker att kamratmedlarna gör ett gott arbete och en flicka i tredje klass säger att ”kamratmedlarna är bra att ha för jättemånga hjälper till och dom löser jättemånga problem”.
Rättssociologen Ingela Kolfjord har under en tvåårsperiod observerat medlingsverksamheten och beskriver såväl tankegångarna bakom kamratmedling som dess praktiska utförande. På ett analytiskt och hantverksskickligt sätt visar Kolfjord med etnografiska fallbeskrivningar olika utfall av denna verksamhet.
Boken kan ses som ett debattinlägg i en tid då allt fler skolor använder sig av repressiva metoder i sina ansträngningar att mildra konfliktklimatet, men framför allt som en inspirationskälla och praktisk handledning för skolledningar och pedagoger i deras strävan efter ett tryggt och trevligt skol- och fritidshemsklimat för våra barn.
INGELA KOLFJORD är fil dr i rättssociologi och docent i socialt arbete med inriktning mot rättssociologi. Hon är verksam som lektor i socialt arbete vid Malmö högskola.
Expert dömer ut försäkrings-kassans avstämnings-möten
 Antoinette Hetzler, en av landets främsta experter på försäkingskassans funktionssätt, har undersökt den nya metodik för hantering av långtidssjukfall som infördes 2003, och som går under beteckningen ”avstämningsmöte”. Tanken var ursprungligen att underlätta återgången till arbete för långtidssjuka genom att samla relevanta aktörer i processen för att få den sjuke tillbaka i arbetet, Försäkringskassans handläggare, rehabiliteringsexperter, läkare, arbetsterapeuter, med flera, samt, naturligtvis, den sjukskrivne själv.
Så hur gick det då? Inte så bra, att döma av den forskningsrapport som nu publicerats. Hetzler, som är professor i sociologi vid Lunds universitet, redovisar i sin nya bok tankarna bakom den lagstadgade metodiken och sin egen undersökning kring hur metodiken använts. Hon sammanfattar sina synpunkter i en artikel på DN Debatt; läs den här.
|
 |
Rättens risker och möjligheter
 Under de senaste decennierna har antalet rättsliga normer som är överordnade de politiska instansernas, inklusive riksdagens, normgivning och beslutsfattande ökat. Förhållanden som tidigare inte har varit normerade genom lagar eller andra författningar har kommit att bli det, domstolarnas bedömnings- och beslutsdomän har utvidgats, och offentliga och politiska diskussioner förs allt oftare med utgångspunkt i den rättsliga diskursen. Fler rättsprocesser inleds i syfte att utkräva rättigheter, ifrågasätta de politiska instansernas beslut och normgivning, vinna politiska segrar eller initiera politiska och moraliska diskussioner. Förrättsligandet är en tydlig utvecklingstendens inte bara i det svenska samhället utan även i Europa och på många andra platser runt om i världen.
I denna studie undersöker författaren dels förrättsligande som empirisk företeelse, dels några analyser som har sökt begreppsliggöra denna företeelse. Studien koncentrerar sig på ett konkret fall, nämligen förrättsligandet av patientens ställning i hälso- och sjukvården. Patientens ställning, som tidigare avhandlades främst inom de politiska och medicinskt etiska diskurserna, har under de senaste decennierna allt oftare kommit att behandlas som en rättslig fråga. Under samma tidsperiod har antalet lagbestämmelser som tar sikte på patientens ställning ökat markant, alltmedan domstolarna har kommit att behandla och bedöma flera aspekter av problemet.
Leila Brännström är verksam vid Juridiska institutionen, Lunds universitet. Förrättsligande är hennes doktorsavhandling.
Beställ boken här!
Mentalvård och våldsbrott
 I sin nya bok, Panik i psykiatrin: Exemplet rättspsykiatri, tar Bengt Sjöström utgångspunkt i 1960-talets inhysning av närmare 40 000 patienter i mentalvården. Under de senaste 40 åren har nästan 90 procent av platserna bantats bort. Denna anorexiakur har som komplikation haft både en intern panik och en extern mediepanik. Snart sagt varje våldsbrott i Sverige har förklarats med avhospitaliseringen.
I boken görs en annan analys genom att peka på att våldsbrott under ”den stora inlåsningen” var lika vanliga som nu. Först görs en närmast självbiografisk studie av mentalvården på 1960-talet. Därpå anförs två mord med åtföljande domar som skedde på S:ta Maria sjukhus 1968 och 1972. Psykiatriutredningen som togs av en nästan enhällig riksdag 1995 diskuteras liksom Sara Svenssons rättspsykiatriska diagnos i det riksbekanta Knutbydramat som kölhalades massmedialt 2004. Avslutningsvis förespråkas en avskaffning av svensk rättspsykiatri mot bakgrund av hur den utvecklats under 2000-talets första decennium.
Detta är Bengt Sjöström fjärde bok på Bokbox Förlag. Han har tidigare publicerat Den galna vården: Svensk psykiatri 1960-2000 (2000), Psykopatisk personlighetsstörning och några närliggande diagnoser (2004) och Mot ett existentialistiskt perspektiv på omvårdnad (2008, se nedan).
Beställ den nya boken här!
|
