| Bokbox – ett förlag med rötterna i Lundavänstern
Det hela började egentligen 1970, när vänstern i Lund öppnade egen bokhandel, Bokcafét i Lund, som så småningom blev norra Europas största vänsterbokhandel. Ur Bokcaféts postorderservice växte fram ett månatligt magasin som presenterade nya böcker, Bokcaféts Månadsbulletin.
I samband med Bokcaféts konkurs i början av 80-talet bytte tidskiften ägare och namn – till Bokbox, som då blev en helt oberoende recensionstidskrift för samhällsvetenskaplig och humanistisk facklitteratur. Den utkom med sitt sista nummer 1990.
1985 startade Bokbox Förlag, som ett specialförlag för humanistisk och samhällsvetenskaplig facklitteratur, i huvudsak av akademiskt ursprung, för forskare och praktiker. Förlaget drivs idag av Kjell E. Eriksson som ett hobbyförlag med en utgivning på 2-4 titlar per år.
Backlist
Med få undantag har förlaget lyckats lagerhålla de titlar som utgivits. Klicka på bilden nedan för att gå till Bokbox’ katalogsida.
Samtliga utgivna titlar förtecknas i katalogen. Flertalet titlar (så småningom samtliga) presenteras dessutom på en egen sida – klicka bara på omslaget till den bok du vill veta mer om. Du får på varje sådan sida också möjlighet att beställa boken, samt, i förekommande fall, e-postdressen till författaren.
|
|
Ny juridisk avhandling om deltidsarbete
 Begreppet diskriminering har under senare år kommit att få allt större betydelse, både inom (arbets-)rätten och i samhället i övrigt. Till de nyare diskrimineringsgrunderna inom arbetsrätten hör deltidsarbete och visstidsanställning. Dessa diskrimineringsgrunder, som har introducerats genom två EU-rättsliga direktiv, har ibland beskrivits som avvikande i förhållande till mer ”typiska” diskrimineringsförbud.
I Frihet från underordning hävdar Hanna Pettersson dock att olika diskrimineringsförbud främst förenas av att de riktar sig mot olika slags underordning. Författaren analyserar den potential som finns i deltids- och visstidsdirektiven, i första hand i deras diskrimineringsförbud, för att minska deltidsarbetandes och visstidsanställdas underordning.
Dessutom diskuteras socialförsäkringsrättens hantering av deltidsarbete och visstidsanställning. Inom arbetslöshetsförsäkringen och sjuk- och föräldraförsäkringen är det vanligt att deltidsarbetandes och visstidsanställdas frihet underordnas övergripande, arbetsmarknadsrelaterade mål. Å andra sidan kan författaren visa att även den socialförsäkringsrättsliga regleringen innehåller uttalade hänsyn till arbetstagares underordning, och kan fungera som redskap för att öka deras frihet.
HANNA PETTERSSON är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Frihet från underordning är hennes doktorsavhandling.
Beställ boken här!
 Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som distinkt politiskt alternativ egentligen ut? Att vara liberal är något mer specifikt än att gilla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas här som en politisk filosofi – en teori om det rättvisa samhället. Olika liberala riktningar diskuteras utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen, fokus på individuella rättigheter och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Utifrån denna liberala värdegrund granskas och kritiseras liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, jämlikhet, legitimitet och rättvisa.
LENA HALLDENIUS är professor i samhällsfilosofi vid Malmö högskola. Hon är även verksam vid Lunds universitet, i ämnet mänskliga rättigheter.
Om första upplagan av Liberalism
”Liberalism” talar ett språk jag längtar efter i dagens debatt. Här finns en författare som verkligen vill tänka, och som vill ta läsaren med sig på den utflykten. [...] Hon har helt enkelt skrivit en fackbok med förmåga att gestalta. — Nina Björk i Dagens Nyheter
I dag kan nästan vilka åsikter som helst slentrianmässigt kallas liberala. Det är därför befriande när filosofen Lena Halldenius i den nyutkomna boken Liberalism rensar upp i floran av förment liberalistiska åsikter. — Petter Larsson i Göteborgs-Posten
I en lysande liten bok går lundafilosofen Lena Halldenius i clinch med en av de stora ideologierna. […] Hela tiden med en filosofisk skärpa som är så långt ifrån okritiskt tassande man kan komma. — Mikael Karlsson i Borås Tidning
Beställ boken här!
|
 |
Gärningsperson möter offer
 Medling vid brott påbörjades i Sverige i mycket liten skala för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har den svenska medlingsverksamheten vuxit men den är fortfarande relativt begränsad. Syftet med medling vid brott är att minska de negativa konsekvenserna av ett brott samt att förebygga att nya brott begås. I Medlingens moral, emotioner och mångfald uppmärksammas medling vid brott utifrån såväl dess konkreta som dess symboliska betydelse.
Om parterna i en konflikt inte träffas, om gärningspersonen inte blir förlåten och om den brottsutsatte kanske till och med uttrycker ilska – kan det ändå betraktas som en lyckad medlingsprocess? Vad betyder det att medlarna försöker ”skapa moral” (rättvisa) utan att ”moralisera” (döma)? På vilket sätt kan medling vid brott ses som en arena för identitetsförhandling och identitetsförändring?
Den sociologiska studie som beskrivs och avrapporteras i Medlingens moral, emotioner och mångfald har genomförts vid två medlingsverksamheter i en mindre och en större stad i Sverige under år 2011. Forskarna har främst intresserat sig för medlingsprocessen i sig samt för medlarnas roll i denna process.
Medling vid brott kan ses som ett ”reparerande rolltagande” där igenkännande och ömsesidig respekt mellan parterna kan komma till uttryck. Båda parter – gärningsperson och brottsutsatt -– förväntas få ta plats och föra sin egen talan under medling, oavsett juridisk skuldfördelning. Reparativ rättvisa, det vill säga teorin som ligger bakom medling, analyseras i praktiken.
Författarna visar att medling vid brott är en process som innefattar många dimensioner, bland annat när det gäller hur medlarna tolkar och upprätthåller (makt-)balans.
ANNA RYPI är lektor i sociologi/socialt arbete, med inriktning kriminologi, vid Lunds universitet. VERONIKA BURCAR är lektor i sociologi vid Lunds universitet. I sin forskning är hon framförallt inriktad på ungdomar, våld och offerskap.
Beställ boken här
|
