Brott och straff är populära ämnen i massmedierna. Det är inte sällan dramatiska och därmed också berättarvänliga teman – de rymmer frågor om rätt och fel, offer och förövare, ansvar och skuld. Det är lätt att tänka sig medborgare som enbart mottagare av mediernas budskap. Texterna i antologin lyfter emellertid fram en annan dimension av mediediskussionen kring brott och straff. Publiken tar inte bara emot utan deltar aktivt i kommunikationsprocessen på olika kreativa sätt.
Författarna uppmärksammar genom konkreta exempel hur massmedierna ur ett sociologiskt perspektiv är invävda i det övriga sociala livet. Journalister, filmmakare och andra medieproducenter samspelar med publiken och är liksom denna delaktiga i en samtida kultur. Utspel och tabun i opinionsbildning, synpunkter på kändisars brott, medborgare som skickar in avslöjande videoklipp om politiker, småprat där medieskandaler används som pedagogiska exempel eller retoriska inbjudningar – antologin rymmer flera exempel på hur publiken är aktivt medskapande snarare än passivt mottagande.
Invävningen av medierna i det sociala livet handlar ofta om moraliskt illustrativa exempel. Skandaler, som behandlas i några av bokens bidrag, får exempelvis sin kraft genom det moraliskt upprörande, men blir skandaler först när detta upprörande ges offentlighet, varvid publiken kan reagera. Det är de responser som då följer, deras innebörder och konsekvenser, som står i centrum för antologin.
Malin Åkerström är professor i sociologi vid Lunds universitet. Övriga medverkande är Agneta Mallén, Joakim Thelander och David Wästerfors.
Beställ boken här!
Hansson utreder toleransen
Anders Hansson har studerat praktisk filosofi vid Stockholm universitet, och trots att han valt en civil karriär så har han inte förlorat intresset för filosofiska frågeställningar, tvärtom. Han har under några år studerat och skrivit om tolerans i svenska och internationella filosofitidskrifter, och sammanfattar nu sina studier i detta svårfångade begrepp.
Det är vanligt att ”tolerans” uppfattas som något enbart positivt. Men tolerans är inte alltid önskvärt. Vad menas egentligen med tolerans? Vem är tolerant? Vad tolereras? Varför?
En teori om tolerans syftar till att klargöra begreppets innebörd genom att undersöka formella aspekter, såsom dess omfång och logiska struktur. Dessutom undersöks tolerans i relation till rationalitet och moraliska skäl samt grundläggande begrepp som jämlikhet, rättigheter, friheter och rättfärdigande. Resonemanget utmynnar i en en teori om tolerans som förhoppningsvis kan lösa några av de problem vi dagligen ställs inför.
”Anders Hansson har skrivit en både lättillgänglig och stringent introduktion till den filosofiska diskussionen om tolerans. /.../ Varför är det då viktigt med en teori om tolerans? Därför att frågan ställs på sin spets i ett modernt, pluralistiskt och demokratiskt samhälle där människor med olika bakgrunder måste visa tolerans för att samexistera. /.../ Även om svaren är provisoriska ges här god vägledning i en högst praktisk fråga för demokratiska samhällen.” David Björklund i BTJ-häftet nr 12 2008.
Läs innehållsföteckning och inledningskapitlet i denna pdf-fil!
Beställ boken här!
I sin nya bok, Panik i psykiatrin: Exemplet rättspsykiatri, tar Bengt Sjöström utgångspunkt i 1960-talets inhysning av närmare 40 000 patienter i mentalvården. Under de senaste 40 åren har nästan 90 procent av platserna bantats bort. Denna anorexiakur har som komplikation haft både en intern panik och en extern mediepanik. Snart sagt varje våldsbrott i Sverige har förklarats med avhospitaliseringen.
Bengt Sjöströms nya bok tar sin utgångspunkt i tanken att människor konstruerar sig själva. Denna konstruktion är inte godtycklig, utan människor skapar sig själva med hjälp av de förutsättningar som är givna i den situation som de råkat hamna i. Dessa förutsättningar kan inte förstås på ett objektivt sätt eftersom den handlande människan själv tolkar sin situation och därmed ger den mening. Samma typ av situation kan upplevas helt olika av olika människor. Men trots allt kan man inte tolka en situation hur som helst. Det finns alltid givna begränsningar för människans meningsskapande aktivitet.