| Bokbox – ett förlag med rötterna i Lundavänstern
Det hela började egentligen 1970, när vänstern i Lund öppnade egen bokhandel, Bokcafét i Lund, som så småningom blev norra Europas största vänsterbokhandel. Ur Bokcaféts postorderservice växte fram ett månatligt magasin som presenterade nya böcker, Bokcaféts Månadsbulletin.
I samband med Bokcaféts konkurs i början av 80-talet bytte tidskiften ägare och namn – till Bokbox, som då blev en helt oberoende recensionstidskrift för samhällsvetenskaplig och humanistisk facklitteratur. Den utkom med sitt sista nummer 1990.
1985 startade Bokbox Förlag, som ett specialförlag för humanistisk och samhällsvetenskaplig facklitteratur, i huvudsak av akademiskt ursprung, för forskare och praktiker. Förlaget drivs idag av Kjell E. Eriksson som ett hobbyförlag med en utgivning på 2-4 titlar per år.
Backlist
Med få undantag har förlaget lyckats lagerhålla de titlar som utgivits. Klicka på bilden nedan för att gå till Bokbox’ katalogsida.
Samtliga utgivna titlar förtecknas i katalogen. Flertalet titlar (så småningom samtliga) presenteras dessutom på en egen sida – klicka bara på omslaget till den bok du vill veta mer om. Du får på varje sådan sida också möjlighet att beställa boken, samt, i förekommande fall, e-postdressen till författaren.
|
|
Konflikthantering genom kamratmedling
 Denna bok belyser konflikthantering genom kamratmedling på en svensk skola. Kamratmedling innebär att barnen själva hanterar konflikter som uppstår. Införandet av medlingsinstrumentet har lett till ett trevligare socialt klimat, och enligt barnen förekommer ingen mobbning på deras skola.
Kamratmedlarna går i femte och sjätte klass och medlar på den skolgård där lågstadiebarnen befinner sig. Barnen växer i sin roll som kamratmedlare och de är stolta över sitt uppdrag. En tolvårig pojke säger: ”Och där finns flera i förberedelseklassen som talar andra språk, så vi som talar andra språk kan ju hjälpa dem.” Lågstadiebarnen tycker att kamratmedlarna gör ett gott arbete och en flicka i tredje klass säger att ”kamratmedlarna är bra att ha för jättemånga hjälper till och dom löser jättemånga problem”.
Rättssociologen Ingela Kolfjord har under en tvåårsperiod observerat medlingsverksamheten och beskriver såväl tankegångarna bakom kamratmedling som dess praktiska utförande. På ett analytiskt och hantverksskickligt sätt visar Kolfjord med etnografiska fallbeskrivningar olika utfall av denna verksamhet.
Boken kan ses som ett debattinlägg i en tid då allt fler skolor använder sig av repressiva metoder i sina ansträngningar att mildra konfliktklimatet, men framför allt som en inspirationskälla och praktisk handledning för skolledningar och pedagoger i deras strävan efter ett tryggt och trevligt skol- och fritidshemsklimat för våra barn.
INGELA KOLFJORD är fil dr i rättssociologi och docent i socialt arbete med inriktning mot rättssociologi. Hon är verksam som lektor i socialt arbete vid Malmö högskola.
Beställ boken här!
Expert dömer ut försäkrings-kassans avstämnings-möten
 Antoinette Hetzler, en av landets främsta experter på försäkingskassans funktionssätt, har undersökt den nya metodik för hantering av långtidssjukfall som infördes 2003, och som går under beteckningen ”avstämningsmöte”. Tanken var ursprungligen att underlätta återgången till arbete för långtidssjuka genom att samla relevanta aktörer i processen för att få den sjuke tillbaka i arbetet, Försäkringskassans handläggare, rehabiliteringsexperter, läkare, arbetsterapeuter, med flera, samt, naturligtvis, den sjukskrivne själv.
Så hur gick det då? Inte så bra, att döma av den forskningsrapport som nu publicerats. Hetzler, som är professor i sociologi vid Lunds universitet, redovisar i sin nya bok tankarna bakom den lagstadgade metodiken och sin egen undersökning kring hur metodiken använts. Hon sammanfattar sina synpunkter i en artikel på DN Debatt; läs den här.
|
 |
Passionerad politik
 Vi lever i ett samhälle som är djupt präglat av köns- och sexualitetsnormer. Många gör motstånd mot den heteronormativa könsmaktsordningen i syfte att skapa en annan värld, en värld som inte begränsar de sätt vi kan uttrycka våra kön och sexualiteter på. Genom intervjuer med unga politiska aktivister i den utomparlamentariska vänstern i Göteborg undersöker Cathrin Wasshede motståndets möjligheter och begränsningar. Vad gör de motstånd mot? Hur ser alternativen ut? Vilka strategier har de? Och – vad händer när idealen inte låter sig omvandlas till praktik på något enkelt sätt?
I Passionerad politik: Om motstånd mot heteronormativ könsmakt visar Cathrin Wasshede att motstånd alltid äger rum inom rådande ordningar och att nya ordningar växer fram inom motståndskulturer. Den passionerade politik aktivisterna bedriver innebär att gränser förskjuts och att nya möjligheter framträder.
Cathrin Wasshede är forskare och lärare vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Beställ boken här!
Psykiatri i kris
 Stora delar av 1900-talet kännetecknades av att intagna på hospitalen/ mentalsjukhusen gjorde allt för att undslippa ”vård”. Vid slutet av 1900-talet och början av 2000-talet föreligger närmast en konkurrenssituation bland psykiskt sjuka om att få plats inom den slutna vården. Även poliklinisk öppenvårdspsykiatri är svårtillgänglig under 2000-talet. Demarkationslinjen eller kriteriet för intagning är om patienten är självmordsnära eller ej. Eftersom Socialstyrelsen jagar läkare med blåslampa om de missar en patient som begår självmord, har många patienter knäckt koden för att bli inlagd. Det kan räcka med att han eller hon anger ”självmordsplaner” för att inläggning skall komma till stånd.
Det finns inget land i världen som haft en sådan kraftig uppgång av psykiska sjukdomar som Sverige under 1900-talets slut och början av 2000-talet. Faktiskt var vi ”världsmästare” även i antalet slutna vårdplatser under stora delar av 1900-talet. De nuvarande markanta psykiska ohälsotalen drabbar främst ungdomar och unga vuxna. I boken lyfts framför allt fram ungdomar med destruktiva beteenden som exempelvis blandmissbruk, självskadebeteenden och det yttersta och slutliga självskadebeteendet: självmord eller suicid. Hos ungdomar och unga vuxna har depressionen blivit en folksjukdom, som de försöker självmedicinera. Självmedicineringen består oftast av självdestruktiva illegala droger – ofta kombinerade till ett blandmissbruk där alkohol och narkotika spelar en central roll.
Boken är uppbyggd av ett antal tämligen fristående essäer, där den inledande essän försöker förklara den sedan 1850/1860-talet i Sverige framväxande psykiatriska vetenskapen. De rationaliserande eliterna i samhället var de första som tolkade egendomligt beteende som psykisk sjukdom. Inte minst förhöll sig prästerna aktiva när irrationellt beteende skulle tolkas som psykiatriska avvikelser. Självmordet och alkoholism (som kan ses som ett utdraget självmord) behandlas i separata essäer. När det gäller självmord ser författaren tillbaka på debatten under 1970- och 1980-talen. Denna debatt har stora likheter med dagens debatt. När det gäller fenomenet alkohol betonas dess viktiga samhälleliga roll. Det avslutande kapitlet om alkoholberoende och alkoholabstinens är bokens mest pedagogiska avsnitt och författat av Helena Karlsson och Eva Olausson, specialistsjuksköterskor i psykiatri med inriktning mot missbruk. Boken vänder sig alltså till utbildningar i psykiatri och missbruksvård, men den kan även finna sin användning inom vårdetik.
Bengt Sjöström är universitetslektor och legitimerad sjukskötare inom psykiatri; Helena Karlsson är legitimerad sjuksköterska med psykiatrisk specialkompetens; Eva Olausson är legitimerad sjuksköterska med psykiatrisk specialkompetens.
Beställ boken här!
|
