Gudruns härjningar: Effekterna kartlagda
"Har det blåst?", frågar någon en skogsägare i mars 2005. I januari samma år försvann nästan all hans skog. Stormen Gudrun drog fram med vindbyar på upp till 46 meter per sekund. Skogsägarna i Kronobergs län var särskilt drabbade. Enligt Skogsvårdsorganisationens flyginventering skadades totalt 69,7 miljoner kubikmeter skog av stormen.
I Efter stormen: En sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer beskriver Ann-Mari Sellerberg hur stormen skapar ett uppbrott i det vardagliga livet. Kapitlet ”När vardagen bryts upp” följer tre teman: Ett tema återger faser. Ett andra tema visar hur skogsägarfamiljerna urskiljer nya sociala grupperingar av människor efter stormen: de resursstarka, de som är värda medlidande och de som måste skyddas från information. Särskilt talade man dock om de icke drabbade som inte förstod allvaret. Denna senare kategori blir en motbild, som tydliggör gränsen kring det egna sättet att leva. Ett tredje tema blir hur identiteten som skogsägare tydliggörs i krisen.
Vardagen med dess rutiner har brutits upp. Rekonstruktionen av vardagsverkligheten är dock inte en enkel målinriktad process; nya rutiner utvecklas under hand för att hantera den föränderliga situationen. I denna process använder sig de drabbade familjerna av en stor mängd jämförelser. Att jämföra blir ett sätt att strukturera en vardag som får byggas upp på nytt. Jämförelserna stimulerar även till handlingar och känslor och skapar en grund att stå på för bedömningar. Skogsägarna gör jämförelser mellan starka och svaga, vinnare och förlorare, handlingskraftiga och apatiska, etc. Ytterligare jämförelser återges i kapitlet "Vardagen ordnas i jämförelseprocessen". Jämförelsearbetet förändrar åsikter, ger upphov till moraliteter och till nya perspektiv på världen och tar samtidigt ner intervjupersonerna på jorden med matematiska slutsatser om ekonomi och liknande.
I Skogens framtid analyserar Tobias Linné privata småskogsägares uppfattningar om framtidens skog och skogsbruk. Den empiriska undersökningen har avgränsats till privata småskogsägare i Kronobergs län i Småland som drabbades av omfattande trädfällning i samband med stormen Gudrun 2005. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med skogsägare och deras familjer.
I undersökningen fokuseras särskilt på (1) hur olika sociala dimensioner präglar skogsbruket, (2) hur skogsägarna gör riskbedömningar i den framtida skogen (3) vilka typer av kunskaper som skogsägarna använder och hur de förhåller sig till kunskaper hos experter av olika slag samt (4) hur förhållandet mellan ekonomiska och ekologiska överväganden ser ut när framtidens skog planeras.
Ett övergripande perspektiv i undersökningen är att skogsbruk kan betraktas som ett inte enbart ekonomiskt utan också ett socialt, kulturellt och symboliskt projekt. Detta kan sägas vara en grund för att ställa frågor kring hur föreställningar kring skogens och skogsbrukets framtid kan förstås som socialt skapade och skiftande från tid till annan.
Händelserna i samband med stormen Gudrun påverkade hur skogsägarna resonerade kring skogens framtid. Flera av skogsägarna pratar om en ny syn på skogen som kommer till uttryck genom små och subtila skillnader jämfört med tidigare. Det kan handla exempelvis om att skogsägarna gallrar lite annorlunda. Samtidigt är det mesta som förut. Samtliga intervjupersoner har planterat den absolut övervägande delen av sina marker med gran. Skogsägarna upplever utrymmet att tänka och agera annorlunda som begränsat. De intervjuade skogsägarna känner sig tveksamma kring stormkänsligheten hos andra trädslag, kring den ekonomiska lönsamheten och kring skötseln av träden.
Skogens och skogsbrukets symboliska funktioner är påtagliga för skogsägarna. De talar om den symboliska kopplingen i skogen tillbaka till tidigare generationer av skogsägare och till de framtida. Skogsägarna tar också tydligt miljöhänsyn när de fattar beslut om plantering och skötsel av skogen. I intervjuerna förekommer ofta reflektioner kring hur skogsbruket påverkar människors, djurs och växters livsvillkor.
Beställ Efter stormen här!
Beställ Skogens framtid här
Vi är alla goda liberaler numera och tror på medborgerliga friheter och individens självbestämmande. Men hur ser liberalismen som distinkt politiskt alternativ egentligen ut? Att vara liberal är något mer specifikt än att gilla yttrandefrihet och tolerans. Liberalismen behandlas här som en politisk filosofi – en teori om det rättvisa samhället. Olika liberala riktningar diskuteras utifrån de grundläggande värden som förenar dem: en viss syn på individen, fokus på individuella rättigheter och ett specifikt svar på frågan om vari individens frihet består. Utifrån denna liberala värdegrund granskas och kritiseras liberala tolkningar av vad det innebär att tro på frihet, jämlikhet, legitimitet och rättvisa. 
Ett helt liv, men ändå inte riktigt! En chilensk politisk flyktings historia handlar om olika tidsperioder i författarens liv. Bakgrunden är militärkuppen i Chile den 11 september 1973. Enrique Pérez var djupt engagerad i den politiska kampen och blev arresterad av Pinochets säkerhetspolis 1975. Han satt i fängelse i nästan två år och flydde sedan till Sverige 1977.
